Ändelserna -ende/-ande och -endes/-andes har betydelsemässigt kommit att närma sig varandra under senare tid. Dock uppfattas fortfarande -andes/-endes-varianterna som mer talspråkliga och informella hos många språkbrukare. Varianterna utan -s (-ande och -ende) är mycket vanligare i skriftspråk, varför du bör välja dessa. Dock är det ingen större fara om -endes/-andes-varianterna skulle användas.

Vissa verb slutar på –s i sin grundform. De ska alltid börjas med -andes och -endes, till exempel låtsandes, färdandes, minnandes.